Expertgrupp Materialteknologi
Verksamhetsplan 2004-2005
1. GRUPPENS ARBETS/FACKOMRÅDE
Gruppen Materialteknologi fokuserar på materialtekniska metodprojekt med för Norden viktiga element. Acceptans över gränserna samt gemensamt nordiskt specialkunnande är faktorer som prioriteras inom följande områden.
Material.
Metaller och polymerer som sådana, i kompositer och i ytmodifierad form utgör mål för gruppens arbete. Detta ger möjligheter att innovativt arbeta både med volymmaterial i krävande användning och material med specifika, och skräddarsydda egenskaper i utsatt miljö. Samtidigt är det viktigt att materialen behåller nödvändig robusthet .
Bärkraftig utveckling.
Med detta vill gruppen poängtera vikten av att tillförlitligt kunna definiera olika materials och produkters livslängd, serviceintervall och ersättningsbehov. Åtgärder som förlänger serviceintervallet leder det till bättre produktivitet och också en hållbarare utveckling i for av mindre avfall. Användarmiljön under vilken materialnedbrytning sker kan utgöras av statiska/dynamiska påkänningar, korrosiv miljö, temperatur och kombinerade effekter. Klimatet och de extra påfrestningar det medför är en naturlig specialnisch för nordiskt samarbete. På grund av små volymer måste återvinningsprocesserna vara smarta.
CA -relaterad teknik.
Olika metoder för enhetlig och harmoniserad bedömning av överensstämmelse i relation till t.ex. tryckärlsdirektivet eller maskindirektivet bedöms viktiga. Insatser här som gagnar internationalisering av små och medelstora företag samt material och produkter som ligger utanför direktiven anses värdefulla. På komposit området finns det behov för fundamentala metoder typiska för maskinbyggnad. Metodutveckling, förprojekt i förbindelse med metodutveckling, samt provningsteknisk kompetensuppbyggnad och teknologispridning och är typiska CA-relaterade projektexempel.
Tydliga och fungerande metoder tillsammans med god exponering av möjligheter och nytta ger styrka för att få bred acceptans av resultaten i Norden och också globalt.
Driftsfasen.
Produkternas driftsfas prioriteras i projekt som utarbetar provningsmetoder. I förgrunden står metoder, som kan utnyttjas i samband med livslängds- och tillförlitlighetsanalys. Där det är möjligt skall kvantitativa metoder och metoder för bruk i fält prioriteras. Hög utnyttjandegrad av tillverkningsprocesserna tillsammans med tillståndsutvärdering genom god sensorteknik anses värdefullt här.
2. TRENDER OCH BEHOV INOM OMRÅDET
Det nyligen omstrukturerade Nordiska Innovationscentret ger möjlighet att aktivera växelverkan mellan forskningsinriktade aktiviteter och metod/CA relaterad kompetens. Metodprojekten har dock en snävare budget varför de direkta insatserna i gruppens projekt bör fokuseras på metodutveckling.
Inom området materialteknologi sker en kontinuerlig utveckling åt många olika håll. Dels utvecklas nya material hela tiden och de nuvarande materialen används på nya sätt och i ny miljö. Gruppen har identifierat vissa trender som just nu är typiska och som man gärna vill vara med och förstärka på grund av stark potential och ökat behov. Dessa är i korthet beskrivna här.
INNOVATION OCH KOMPETENS:
Sammanfogning och limteknik Nya svetsmetoder och krävande mångmaterial tillämpningar.
Funktionella material Material med inbyggda funktionsrelaterade egenskaper.
CA-HANDELSHINDER:
Hållbar utveckling Genom miljöanpassad materialteknologi,långlivade lösningar och material
Långtidsegenskaper Ekonomi-, prestanda- och miljömässigt i central ställning.
IMPLEMENTERING:
Workshops / seminarier Informationsspridning är nyckel för framgång i Norden.
TVÄRTEKNISKA ÖPPNINGAR:
Vetenskapliga kopplingar Kopplingar med andra områden som ICT, biologi samt medicin ser ut att ge nya uppslag och lovande resultat.
3. LÅNGSIKTIGA PERSPEKTIV
Helhetsbegrepp, generiska och holistiska infallsvinklar är i framtiden mer och mer aktuella. Snäva suboptimeringar kan ge tillfälliga fördelar men samarbetspartners och konsumenter förväntar sig att alla aktörer måste ha ett bättre helhetsbild av de material och produkter de arbetar med. Därför ger starka metoder genomslagskraft för acceptans, både i affärer mellan företag och i myndighetsverksamhet.
Marknaden och tillräcklig konkurrenskraft kräver också hela tiden "vassare" karaktäriserings-metoder i form av mätnoggrannhet och entydighet. Detta kräver karakterisering av inte enbart materialens traditionella egenskaper utan också definiering av deras robusthet och en klar bestämning av mätnoggrannheten i själva karakteriseringen.
Nanotekniken, som med hisnande framtidsvyer ligger i forskningsfronten inom såväl kvantteknik, materialteknik som molekylär-biologi kommer att bli ett av nyckelområdena i framtiden. Detta betyder bl.a. konstruktionsteknik på nanonivå för framställning av material och komponenter. Det är uppenbart att nya utvärderingsmetoder behövs och finansiering för detta finns inrymt också i EU:s Ramprogram.
Materialteknologi och bioteknik i kombination är ett område som stadigt växer i omfattning. Inte minst gäller detta reservdelar för människor där kroppens sätt att arbeta med eller mot material som tillförs kroppen. Utmaningar i form av mätmetoder gällande denna teknologi.
Uppdaterat 2004-06-24
Kontaktpersoner:
DENMARK
Div.Chef Per Bo Ludwigsen
FORCE Technology
Park Allé
DK-2605 Brøndby
FINLAND
Senior Research Scientist Gunnar Holm
VTT Industrial Systems
Product Performance
PB 1705
FIN-02044 VTT
ICELAND
Páll Árnason
IceTec
Keldnaholti
IS-112 Reykjavik
NORWAY
Sjefsing. John Olav Nøkleby
Det Norske Veritas Industry Group AS
NO-1322 Høvik
SWEDEN
Fil. dr. Thomas Gevert
SP Kemi och Materialteknik
Box 857
SE-501 15 Borås
1. GRUPPENS ARBETS/FACKOMRÅDE
Gruppen Materialteknologi fokuserar på materialtekniska metodprojekt med för Norden viktiga element. Acceptans över gränserna samt gemensamt nordiskt specialkunnande är faktorer som prioriteras inom följande områden.
Material.
Metaller och polymerer som sådana, i kompositer och i ytmodifierad form utgör mål för gruppens arbete. Detta ger möjligheter att innovativt arbeta både med volymmaterial i krävande användning och material med specifika, och skräddarsydda egenskaper i utsatt miljö. Samtidigt är det viktigt att materialen behåller nödvändig robusthet .
Bärkraftig utveckling.
Med detta vill gruppen poängtera vikten av att tillförlitligt kunna definiera olika materials och produkters livslängd, serviceintervall och ersättningsbehov. Åtgärder som förlänger serviceintervallet leder det till bättre produktivitet och också en hållbarare utveckling i for av mindre avfall. Användarmiljön under vilken materialnedbrytning sker kan utgöras av statiska/dynamiska påkänningar, korrosiv miljö, temperatur och kombinerade effekter. Klimatet och de extra påfrestningar det medför är en naturlig specialnisch för nordiskt samarbete. På grund av små volymer måste återvinningsprocesserna vara smarta.
CA -relaterad teknik.
Olika metoder för enhetlig och harmoniserad bedömning av överensstämmelse i relation till t.ex. tryckärlsdirektivet eller maskindirektivet bedöms viktiga. Insatser här som gagnar internationalisering av små och medelstora företag samt material och produkter som ligger utanför direktiven anses värdefulla. På komposit området finns det behov för fundamentala metoder typiska för maskinbyggnad. Metodutveckling, förprojekt i förbindelse med metodutveckling, samt provningsteknisk kompetensuppbyggnad och teknologispridning och är typiska CA-relaterade projektexempel.
Tydliga och fungerande metoder tillsammans med god exponering av möjligheter och nytta ger styrka för att få bred acceptans av resultaten i Norden och också globalt.
Driftsfasen.
Produkternas driftsfas prioriteras i projekt som utarbetar provningsmetoder. I förgrunden står metoder, som kan utnyttjas i samband med livslängds- och tillförlitlighetsanalys. Där det är möjligt skall kvantitativa metoder och metoder för bruk i fält prioriteras. Hög utnyttjandegrad av tillverkningsprocesserna tillsammans med tillståndsutvärdering genom god sensorteknik anses värdefullt här.
2. TRENDER OCH BEHOV INOM OMRÅDET
Det nyligen omstrukturerade Nordiska Innovationscentret ger möjlighet att aktivera växelverkan mellan forskningsinriktade aktiviteter och metod/CA relaterad kompetens. Metodprojekten har dock en snävare budget varför de direkta insatserna i gruppens projekt bör fokuseras på metodutveckling.
Inom området materialteknologi sker en kontinuerlig utveckling åt många olika håll. Dels utvecklas nya material hela tiden och de nuvarande materialen används på nya sätt och i ny miljö. Gruppen har identifierat vissa trender som just nu är typiska och som man gärna vill vara med och förstärka på grund av stark potential och ökat behov. Dessa är i korthet beskrivna här.
INNOVATION OCH KOMPETENS:
Sammanfogning och limteknik Nya svetsmetoder och krävande mångmaterial tillämpningar.
Funktionella material Material med inbyggda funktionsrelaterade egenskaper.
CA-HANDELSHINDER:
Hållbar utveckling Genom miljöanpassad materialteknologi,långlivade lösningar och material
Långtidsegenskaper Ekonomi-, prestanda- och miljömässigt i central ställning.
IMPLEMENTERING:
Workshops / seminarier Informationsspridning är nyckel för framgång i Norden.
TVÄRTEKNISKA ÖPPNINGAR:
Vetenskapliga kopplingar Kopplingar med andra områden som ICT, biologi samt medicin ser ut att ge nya uppslag och lovande resultat.
3. LÅNGSIKTIGA PERSPEKTIV
Helhetsbegrepp, generiska och holistiska infallsvinklar är i framtiden mer och mer aktuella. Snäva suboptimeringar kan ge tillfälliga fördelar men samarbetspartners och konsumenter förväntar sig att alla aktörer måste ha ett bättre helhetsbild av de material och produkter de arbetar med. Därför ger starka metoder genomslagskraft för acceptans, både i affärer mellan företag och i myndighetsverksamhet.
Marknaden och tillräcklig konkurrenskraft kräver också hela tiden "vassare" karaktäriserings-metoder i form av mätnoggrannhet och entydighet. Detta kräver karakterisering av inte enbart materialens traditionella egenskaper utan också definiering av deras robusthet och en klar bestämning av mätnoggrannheten i själva karakteriseringen.
Nanotekniken, som med hisnande framtidsvyer ligger i forskningsfronten inom såväl kvantteknik, materialteknik som molekylär-biologi kommer att bli ett av nyckelområdena i framtiden. Detta betyder bl.a. konstruktionsteknik på nanonivå för framställning av material och komponenter. Det är uppenbart att nya utvärderingsmetoder behövs och finansiering för detta finns inrymt också i EU:s Ramprogram.
Materialteknologi och bioteknik i kombination är ett område som stadigt växer i omfattning. Inte minst gäller detta reservdelar för människor där kroppens sätt att arbeta med eller mot material som tillförs kroppen. Utmaningar i form av mätmetoder gällande denna teknologi.
Uppdaterat 2004-06-24
Kontaktpersoner:
DENMARK
Div.Chef Per Bo Ludwigsen
FORCE Technology
Park Allé
DK-2605 Brøndby
FINLAND
Senior Research Scientist Gunnar Holm
VTT Industrial Systems
Product Performance
PB 1705
FIN-02044 VTT
ICELAND
Páll Árnason
IceTec
Keldnaholti
IS-112 Reykjavik
NORWAY
Sjefsing. John Olav Nøkleby
Det Norske Veritas Industry Group AS
NO-1322 Høvik
SWEDEN
Fil. dr. Thomas Gevert
SP Kemi och Materialteknik
Box 857
SE-501 15 Borås
Printervennlig versjon
